Minnen som är Fina nu

Kolla tiden för det här inlägget. Jag kan inte sova. Jag försökte. Det gick inte. Jag har för mycket i huvudet just nu. En händelseförloppskedja ledde mig tillbaka till datorn.

Kan inte sova – sätter på radion – min favoritordvrängare sjunger en ny sång – ahaupplevelse – jag har den skivan – fick den av Kexet i höstas – på min födelsedag – för att hon älskar mig – för att hon vet att jag älskar han med orden och gitarren – för att hon aldrig glömmer en viktig dag – för att hon har ett hjärta.

Fråga; kan jag lyssna på skivan nu, utan att det skaver?
Svar; ja.

Jag hittade en låt till Kexet på skivan. Bara sådär. Den är till henne, den är verkligen till henne. Jag har dock tagit mig friheten att lägga till ett ord (rödmarkerat) i texten. För en vän är hon, nu är det precis vad hon är.

Innan mörkret faller

innan mörkret faller
ska jag lämna några varma rader
ska jag vara din starka vän
ska jag visa några bättre sidor
och lova dig någonting igen

innan morgonen kommer
ska jag vända alla kappor tillbaka
och lita mera på min kraft
ska jag hämta någonting jag förlorat
en vilja som jag faktiskt haft

jag har förlorat dagar och ett hopplöst år
jag har trampat upp stigar där gränserna går
och du blir aldrig en flickvän igen
en mot en
tills morgonen kommer

innan mörkret faller
vill jag reda ut några saker
inga rätt och inga fel
vill jag öppna för en vapenvila
du har din och jag har min del

och innan morgonen kommer
vill jag blöda några droppar mot stenen
det är tid för några tårar än
och göra klart för min norra stjärna
att jag aldrig ska ner igen

jag har förlorat dagar och ett hopplöst år
det är som jag känner när åskan går
och du blir aldrig en flickvän igen
en mot en
tills morgonen kommer

mina ögon för blöta
för att göra epilogen rättvis
jag orkar inga flera ord
inga krafter för en vacker utgång
jag lämnar inget dukat bord
men innan morgonen kommer
vill jag lämna några varma rader
kanske möter vi en vår igen
jag ångrar inga steg vid din sida
jag vattnar dina växter än

jag har förlorat dagar och ett hopplöst år
det är som jag känner när åskan går
och du blir aldrig en flickvän igen
en mot en
jag har förlorat dagar och ett hopplöst år
jag har trampat upp stigar där gränserna går
och du blir aldrig en flickvän igen
en mot en
tills morgonen kommer

Överrumplad över att det bara gjorde mig glad att lyssna på skivan, klickade jag av bara farten på play, på min och Kexets låt också (ja, vi var så pariga att vi hade en låt, så kan det vara). Det kändes också fint. En smula sorgligt, men inte på ett ont i hjärtat-sätt, inte alls.

Betyder det att jag är helt färdig med det där nu? Antagligen Ja. Ett hopplöst år senare. Ni borde gratulera mig!

Nu sova.