Jag har träffat den heta ultrafemmen i dag. Hon var lika het som sist jag såg henne, om inte hetare. Och jag var så jävla trevlig så ni anar inte. Nu vet jag var hon bor och vad hon har för framtidsplaner. Och jag fick henne att garva. Jag får i och för sig människor att garva mest varje dag nu för tiden, men ändå.
Det är någonting med hennes ögon. Jag vet inte om jag kanske inbillar mig. Men det är någonting med hennes ögon. De stannar liksom kvar. För länge. Lite för länge. Kanske. Eller är det bara gammalt hederligt önsketänkande och ren och skär inbillning. Vår sista fras var i alla fall "vi ses", så jag antar att.. ja.. att vi ses helt enkelt.
Ett steg fram. Duktig Flata.
onsdag 1 oktober 2008
Duktig Flata
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar