Locket ska läggas på brunnen

Jag är fullständigt medveten om att jag är illa ute. Jag rör mig på gränserna, jag balanserar på smala kanter, än så länge med tungan rätt i mun. Symtomen går inte att ignorera längre. Insomningssvårigheterna är det värsta, värre än den ökade pulsen och nikotinintaget. Sömnproblem är det definitivt inte för när jag väl somnar sover jag hårt, drömlöst och länge. Men att somna, hur gör en?

Jag dramtiktalar i långa utdragna metaforer när jag försöker förklara för kollegan. Jag yrar på om fulla vattenglas med ytspänning, beskriver mig själv som en liten förvirrad figur som balanserar på kanten, livrädd för att halka och i samma ögonblick upptäcka att jag inte kan simma. "Du menar att det är lite för mycket nu?" säger kollegan. jaajoonää, precis. Men mina metaforer låter mycket tjusigare är fullständigt utarbetad, på gränsen till. Ja till vaddå?

Måste ta tag i det där.

Locket ska läggas på brunnen säger Oraklet.
Dasstunnan ska tömmas tänker jag. Men hur?