lördag 28 juni 2008

Vem är far till alla barnen?

Min släkt är mycket märklig på många sätt. En av alla märkligheter de har för sig är att det, på många håll i släkten både på min Mammas och på min Pappas sida, är väldigt oklart vem som är far till alla barn. Det har fötts massa barn på alla håll och kanter men ingen vet vem som gjort kvinnorna i fråga på smällen. Eller så vet alla, men ingen säger det. I dag började Mamma rota bland gamla släktbrev, då blev detta ännu en gång väldigt tydligt.


Mamma:
Här är ett brev från min Faster till min Farmor, från 1938.
Jag: Vem var egentligen din Farfar?
Mamma: Ja du, det vet man väl inte riktigt.. först föddes min Faster, sedan min Pappa, då var hon inte gift..
Jag: Vaddå, så hon bara blev på smällen och ingen visste vem snubben var?
Mamma: Ja.. eller man visste kanske, men det brydde man sig inte om, det finns säkert några papper någonstans om man vill veta.
Jag: Men gud..
Mamma: Här framgår det i alla fall att när min Farmor fick sitt tredje barn var hon gift i alla fall, med nån gubbe som hette Hansson någonting…
Jag: Jaha.. var det han som gjorde att hon hamnade på hispan?
Mamma: Ja, det blev helt tokigt det där, han gubben Hansson skulle skjuta både sig och barnet.
Jag: Va?
Mamma: Ja det blev sånt tumult, sen var det nån som sa att han hade alldeles för gamla skott, så han lyckades inte..
Jag: (skrattar rakt ut) Men va fan, det är ju helt sjukt ju.
Mamma: Ja, han hade ärr efter det där hela livet sen.
Jag: Va? Vem?
Mamma: Barnet.
Jag: Vaddå ärr, från skjutningen?
Mamma: Nej nej, han var lite konstig sen hela livet.. det blev aldrig nån ordning med det där.
Jag: Men din farmor då?
Mamma: Ja hon hamnade ju på mentalsjukhus i Västervik då på 40-talet.
Jag: Herregud...
Mamma: Här är ett till brev från någon tant som skriver till henne då när hon var i Västervik.
Jag: Jaha..
Mamma: Här står det att tanten inte kan förstå varför Farmor har hamnat där och att de som har satt henne där kommer att få sitt straff i himlen.
Jag: Herregud alltså.. guds straff liksom.
Mamma: Ja, så var det på den tiden. (fortsätter att läsa brevet) Herregud vad arg tanten är..
Jag: Vi borde släktforska..
Mamma: (läser fortfarande) Mmmm…


Att jag planerar att skaffa mina framtida barn med hjälp av en anonym spermadonator känns inte direkt nytänkande och modernt, stora delar av min släkt har ju redan gjort det före mig.

2 kommentarer:

Siquidem sa...

Oj, en släkthistoria med mer drama än en Hollywoodproduktion!

Vardagsanalys sa...

I know! Hela min släkt är sådan, jag skulle kunna skriva en hel bok om det.